Mamma Mu

"Man saknar inte korna förns båset är tomt" brukar man säga.
Och så känns det nu, för mig Mamma Mu. Mina båda barn - eller nuförtiden ska jag väl säga ungdomar, när båda är myndiga - har rest iväg till Taizé i Frankrike för en dryg vecka. Och trots att det bara gått en halvtimme känns det tyst och tomt. Välsigna deras resa och vistelse där!

Eleonore har ju bott hemifrån större delen av tiden i flera år, först på Sandö, sedan i Peking och Uppsala. Stefn går sista terminen på gymnasiet och sticker iväg till universitetsstudier i höst. Jag gruvar redan för egen del över hur tomt det ska bli då - och helt säkert blir det aldrig mer som nu...
Bra kanske att vänja sig.

Jag känner saknad också åt "andra hållet" i familjen. Idag var mina syskon på visit. Det var trevligt, men saknaden efter våra föräldrar känns inuti. Jag är mycket tacksam för att de fostrat oss till att hålla ihop och att vi gör så. Skönt att kunna hedra mamma och pappa på detta sätt.

Veckan som kommer ska jag använda för att ladda inför en stor utmaning. Vad det handlar om kommer att avslöjas på denna blogg så småningom. Välkommen åter!

Så går en dag ifrån vårt liv och kommer aldrig åter...