Livspussel, Winnerbäck och Afzelius

Så har då julen, nyårsfirande och trettondagshelg passerat. Mycket speciellt att vara hemma mer än över en tvådagars-helg, återsamlas alla fyra i vår familj som nu är utspridda var för sig för kortare och längre tid. Underbart att samlas men ändå inte helt enkelt - nu är vi fyra vuxna varav två föräldrar och två barn levande varsitt liv...

varning detta blir långt men bra(som bonus för långt uppehåll)
Nytt år: jag brukar inte avge nyårslöften. Men jag ska sätta vecko- månads- och årsmål. Årsmålet är att antingen jobba som anställd eller dra igång mitt företag eller vara heltidspolitiker i riksdag eller kommun. Är jag i bra form kan det bli fler mål.
Månadsmål är att skriva minst två blogginlägg och att slutföra det jag påbörjar t.ex. min utbildning. Är jag i bra form kan det bli fler mål.
Veckomålen kommer givetvis att växla och är jag i bra form bör jag även kunna sätta dagsmål.

Mitt första veckomål är att flytta denna blogg till WordPress. Häng gärna med dit! Som riksdags- och kommunfullmäktigekandidat i Kramfors för Centerpartiet ska jag också ankra upp på deras siter och forum inom kort.

Men vad har Winnerbäck och Afzelius med detta att göra tänker du?
Att få livspusslet att gå ihop är ett vanligt uttryck idag. Särskilt i den politiska samhällsdebatten. Att få ett pussel att gå ihop. Begreppets underliggande betydelse talar om att det finns FÖR MÅNGA bitar - det blir bitar över som inte får plats.

Under promenaden hem igårkväll slog det mig plötsligt: För mig är det tvärtom! Jag SAKNAR några bitar. Om vi hoppar över den rena glömskan är vissa rent materiella: en kompetens (det är därför jag är här i Övertorneå och pluggar IT), ett jobb och en vettig inkomst - eller kanske en helt ny karriär!
Andra är mänskliga:mamma och pappa fattas mig - ett oerhört hål i pusslet, där inga andra bitar någonsin kan passa in...Plus en god vän och några släktingar och grannar.
Jag stannar till på gångvägen genom skogen mellan skolan och lägenheten och skriker ut min saknad.

Men så sjunger Björn Afzelius i mitt ena öra" ...vi är en sekund i epokernas ström och vårt liv är en oersättlighet...men jag ser nya stjärnor födas som ska lysa för oss..."
Det är ju mina underbara barn! Dom är just nu bitar som inte låter sig tryckas ned på en fast plats i pusslet, utan ligger vid sidan om - jag har dom inte hos mig hela tiden längre.
Mina gamla och nya vänner är andra pusselbitar som ska läggas på plats.

En tanke slår mig: Är jag nu i den åldern att det istället för att vara för många så FATTAS det bitar? Att jag måste leta eller fila till nya?
Nu sjunger Lars Winnerbäck i mitt andra öra: "...Jag får liksom ingen ordning på mitt liv, det kan va så förfärligt, det kan va så bra".
Ja, just nu så har jag ingen riktig ordning på MITT liv, mitt livspussel - ibland känns det förfärligt, ibland bra.

Avrundar med ett citat på temat som jag hittade i min nyöppnade fickalmanacka: "Först när dina minnen är viktigare för dig än dina mål för framtiden - först då är du gammal" (Nido Qubeis)
Så för att knyta ihop med inledningen med målsättningar: ÄN ÄR JAG INTE DÄR!

Så går en dag ifrån vårt liv och kommer aldrig åter...

Julens innersta mening

Alla dessa bussar skrev jag om sist. Nu är det dags igen. Imorgon åker jag hem till kära Salsåker, Nordingrå. Till hemmet, familjen, släkt och vänner och julen. Härligt!

Men det gäller att tänka längre och bredare. Läste just i en av mina favorittidningar Fokus en krönikör som funderade kring empati. Det kan tolkas som allt från sympati, inlevelse, medkänsla, medlidande till solidaritet. Det är lätt att ord förlorar sin innersta mening och udd.

Så om empati stannar vid känslan och inte når förnuftet så kommer aldrig insikten att den måste leda till handling.
Känner du empati med de ensamma, de hemlösa, a-lagarna - ja alla som inte har säsongskort i kärnfamiljen, ja inte ens entrébiljett till en julafton i sällskap? Eller för den delen när som helst under resten av året.

Du som är innanför välfärdsmallen både socialt privat och i produktionen - tillhör "de lyckade":
Varken tänk eller titta på någon annan som "borde" göra nåt, glöm nånannanismen.
Det är jag och du som ska ta empatin som avstamp för handling.

Julens innersta mening...
Gör det lilla du kan - gör något bra för nån ann!
God Jul & Gott Nytt År!

Så går ett år ifrån vårt liv och kommer aldrig åter...

Alla dessa bussar

Ja nu är det ännu mera vinter - omkring 20 grader kallt! Och lagom mycket snö. Lite väl kallt men bättre än att gå i blött plask med läderkängorna.
Det är OK att bo i Övertorneå och skolan är skaplig. Själva utbildningen får en 3 på skala 1 till 5.

Eftersom det tar en hel dag att åka hem till Nordingrå så blir det bara en helg i månaden. Dessutom ekonomin räcker inte till mer heller.
Trots detta sagt så har jag åkt buss som aldrig förr denna höst!
För redan på min andra dag här uppe blev jag kallad till anställningsintervju i Övik. Och senare samma vecka var jag på en kurs i Stockholm för att veckan därpå åka dit igen för ännu en intervju. Och så en del inbokade träffar plus "vanligt" familjeliv och umgänge därhemma i Salsåker ett par helger.

Ja alla dessa bussar! Det är inte så förfärligt som jag fasat för. Men inget man längtar efter heller. Fördelen är att hinna sova och läsa (både plugg och nöje)Däremot tar det tid och är obekvämt och ibland blir man hungrig.

Men i fredags och påföljande helg var jag kvar här i Övettorneå. Vi i studiegänget hade fest KUL! befriande att träffas utanför skolmiljön. Och i söndags var jag på gudstjänst i den fina kyrkan.

Saknar faktiskt sammanträden därhemma! Fast nu längtar jag mest hem till julhelgen.

Så går en dag ifrån vårt liv, och kommer aldrig åter...

Facebook

Har förresten gått med på Facebook.

Vintern är här och jag har återuppstått

Hej igen, väldigt länge sen jag skrev här. Senast "gjorde vi vinter" hemma i Salsåker. Nu bor jag tillfälligt jag i Övertorneå, tio timmars bussresa hemifrån. Här det full vinter även om det har dröjt och minsann varit slask och plask de flesta dagar sedan i början av oktober.
Då började jag studera på Utbildning Nord. Det är ett av Sveriges anrikaste arbetsmarknads-utbildningscenter. Här utbildas allt från målare, bilmekar, kontorister till kockar och webbmasters.

Jag pluggar data, typ Excel, Photoshop, Indesign m.m.m.m. Behöver kompetenshöja för att platsa på dagens arbetsmarknad med de jobb jag söker ex. vis webbredaktör/kommunikatör - alternativt så jag är "bredare" för att ta uppdrag vid ev. nystart som företagare. Är klar tidigast i februari som det verkar.

Det är inte utan ansträngning för någon att plugga. Men för en drygt medelålders är det ännu tuffare jämfört med i ens ungdom. Jag har tillräckligt svårt för denna typ av ämnen ändå. Det är som att ha körkort men övningsköra buss eller lastbil! Och jag har aldrig gått i nån data-körskola utan övningskört med mig själv fram till nu.
När jag jobbade på tidningen ställde man efter fyra år plötsligt in en dator och sa "använd den här" - ingen kurs ingen hjälp - så har jag hankat mig fram...Under årens lopp då jag stött på nåt svårt har jag tagit genvägar och gjort u-svängar istället för att lägga in backen - för jag har inte vetat hur man gör. Men nu är det slut med det.
Tjolahopp vad långt det blir, får återkomma om nån dag eller två och berätta mera.

Så går en dag ifrån vårt liv och kommer aldrig åter...

Vintern kan komma

Idag gjorde vi vinter här i Salsåker. Ställde in trädgårdsmöbeln, tog in blommorna och städade lite i källaren för att få plats. Tog fram höstgardiner och stuvade undan sommarkläder m.m.m.m.
Också firade vi Lennarts födelsedag med varsin muffins till kaffet och spelade dagens dubbel på travet.
Och så en massa administration och skrivande innan vi avrundade dagen med styrelsemöte i Nordingrå Centeravdelning.
Imorgon börjar ännu en fullmatad vecka med sammanträden, studier i Sundsvall - sista veckan - förbereda flytten med kläder och övrig packning, och allt praktiskt som hör till, boka resor och ...puh!
Nåja, ta en dag i sänder.

Så går en dag ifrån vårt liv och kommer aldrig åter...

Jag kandiderar till riksdagen

Nu har jag bestämt mig. Jag kandiderar till riksdagen för Centerpartiet. Funderar på en annorlunda kampanj...
Men Kramforspolitiken är också spännande, får se hur det blir med den. Går vi för Alliansseger på riktigt så är det ett alternativ.
På måndag är det fullmäktige igen - ser fram emot ännu en drabbning. Sedan blir det time-out för mig under resten av hösten.
I månadsskiftet drar jag till Övertorneå för utbildning. Spännande och synnerligen udda. Svårt att hinna hem på vettigt sätt över helgerna och möten på vardagarna går inte alls. Byter och avbryter alltså plugg på universitetet i Sundsvall för detta. Tentan idag var en skakande upplevelse - jag är inte osårbar!
Planerar emellertid att fortsätta på nyåret - garderar med arbete...och så är det valrörelse, kampanj, val och ???

Sköt om er små-gryn!
Så går en dag ifrån vårt liv och komer aldrig åter...