Timråsossarna - Pudeln är en hel kennel

Syftar på timråsossarna, vars ledare i TV dagen efter Uppdrag granskning skyndar sig att lägga allt till rätta. Återinför nyss nedlagd terapi på äldreboendet – just det som kläddes av i tv - ökar bemanningen från 1 till ? på just den avdelning och just det boende som visades i TV.
Bra, men förtjänar inga hurra -rop.

Det är begråtansvärt att man måste kvala in i media – helst riksTV– helst Uppdrag granskning - för att makthavarna ska reagera, att något ska hända. Att värdighet och hyfs, mänskliga behov, sunt förnuft, respekt för människovärdet, uppskattning för gamla människors livslånga insats för samhället och urgammal kunskap ska tas till heder och användning.


Här behövs inte bara en s.k. pudel (att man gör avbön, ångrar sig,ber om ursäkt, erkänner att man gjort fel). Nej det krävs en hel kennel.

Det värsta är att jag inte tror denna tvärgir omfattar hela äldreomsorgen i kommunen och inte är långsiktig.



När uppmärksamheten blåst över återgår allt till det "normala". Och fattas pengar kan man alltid skylla på regeringen eller världskrisen.

Men detta är varken orsakat av världskris eller att inte regeringen skickar mer krispengar. Nota bene: jag tycker regeringen ska öka stödet till kommunerna tillfälligt - nu och mer – som antibiotika med febernedsättande verkan och ett vaccin i förebyggande mot kronisk förlamning "bättra mota Olle i grind än lappa och laga".


Sant är att krisen rejält försämrar läget i kommunerna. Samt är också en annan stor faktor: att allt färre bor och arbetar i länet = mindre skatteintäkter. Men det är en misskött ekonomi och verksamhet som är grundproblemet. Inga regeringsmiljarder kan rädda dessa sossestyrda landsting och kommuner.


Inte heller är krisen skuld till förhållandena på äldreboendet i tv- inslaget. Nej det är medveten skandalös sosse- politik med slakt av vårdplatser, idiotstopp mot alternativa driftsformer, cynisk ringaktning av tysta och tålmodiga gamlingar samt allmän inkompetens.


Nedmonteringen av ålderdomshem började för länge sedan, långt innan finanskris, alliansregering och Uppdrag granskning. Jag och många andra har kämpat/kämpar emot och jobbat/jobbar för alternativ så mycket vi orkar. Men en majoritet är en majoritet – än så länge…


Så går en dag ifrån vårt liv och kommer aldrig åter…